#100: Svenska astronomiska sällskapet – då, nu och i framtiden

Av Jesper Sollerman

Så går då detta jubileumsår mot sitt slut, och detta är sista bloggen i vår serie. Nummer 100 får alltså symbolisera sällskapets 100-åriga historia 1919–2019.

När man tittar på inläggen så här i efterhand blir det uppenbart hur mycket som hänt i svensk astronomi under denna tidsperiod – och jag känner att detta kalejdoskopiska sätt att berätta sällskapets historia blev lyckat. Nu återstår arbetet med att stöpa om bloggen till en bok.

Jubileumstårtan. Foto: Peter Linde.

Själva 100-års firandet gick av stapeln den 26:e oktober, med en heldag med presentationer och prisutdelningar i samband med Astronomdagarna — och en helkväll med fest för ett drygt femtiotal inbjudna. Jag fick nöjet att dela ut två ungdomsstipendier och inser att just ungdomarna är bland de viktigaste vi har att entusiasmera inför och i framtiden. Dessutom utdelades priser till flera högklassiga astronomiprojekt som sällskapet stöttat genom åren. Välförtjänt och jätteroligt. Astronomi har varit och kommer fortsätta vara en inspirerande inkörsport till naturvetenskapen för både unga och gamla.

Bästa presenten? Jag tyckte nog Claes-Ingvar Lagerkvists asteroid tog priset. Jag hade personligen lyckan att få en egen himlakropp uppkallad efter mig redan för 10 år sedan – den heter 10796 Sollerman. Nu – i och med jubileet – förärades så Svenska astronomiska sällskapet med en alldeles egen asteroid – 16367 AstronomiaSveciae.

Jag kunde inte låta bli att rota igenom arkivet för mitt eget favorit-teleskop, P48-schmidten på Palomar som med ZTF-kameran varje natt söker igenom Norra stjärnhimlen efter supernovor.  Naturligtvis hade den också fångat några bilder av Asteroiden som i denna illustration ses röra sig bland bakgrundsstjärnorna.

Senaste numret av Populär Astronomi – vårt flaggskepp till tidskrift – trycktes i hela 4600 exemplar. Trots att många ideella föreningar går på knäna lyckas alltså vårt sällskap hålla huvudet högt – inte minst genom det växande ungdomsförbudet och de många aktiva lokalföreningarna. Det hoppas jag kommer fortsätta.

Astronomins Dag och Natt har under knappt tio år lyckats samla astronomisverige, och här tror jag finns stor potential inför framtiden. Generellt finns det ganska många aktörer med liknande målsättning som oss, som alla vill använda allmänhetens starka rymdintresse. Här finns spännande möjligheter för fler samarbeten.

Senaste numret av Populär astronomi (nr 4, 2019) var ett specialnummer på temat framtiden.

Populär astronomi har verkligen utvecklats under seklet som gått. Från en teknisk tidskrift för proffsastronomer till ett snyggt magasin för alla rymdintresserade. Här tycker jag det är viktigt att behålla en stark koppling till de som verkligen kan astronomi i sällskapets styrelse, bland medlemmarna och på redaktionen. Det som står i vår tidning ska vara både spännande och vederhäftigt. Här ska man även i framtiden kunna läsa om svensk astronomi och svenska astronomer. En trovärdig och säker källa till rymdkunskap genom webben och tidningen kommer fortsatt vara viktigt för vårt sällskap, långt in i framtiden.

Jag har under knappt 20 år undervisat i astronomins historia vid universitetet. Med 100 år av svenska astronomi i backspegeln i denna blogg, varav 10 år som ordförande i sällskapet vet jag bättre än att gissa vad astronomin ska handla om under det kommande seklet. Men jag vet att rymden kommer fortsätta fascinera, både yrkesastronomer och allmänhet. Därmed är framtiden tryggad för vårt sällskap. Universum är stort och vi löper ingen risk att få slut på kosmiska mysterier. De stora frågorna som stjärnhimlen öppnar upp kommer vara lika aktuella år 2119, när sällskapet fyller jämnt igen.

Då har AstronimicaSvecia hunnit drygt 20 varv till runt solen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *