#41 Bengt Edlén

Av Nils Ryde

Bengt Edlén var en framgångsrik atomspektroskopist, som löste en viktig astronomisk fråga under tidigt 1940-tal. Han föddes 1906 i Östergötland, tog studenten i Norrköping, studerade vid Uppsala universitet, var doktorand hos Manne Siegbahn och blev docent och fil. dr 1934. Han var också lärjunge till The Svedberg i Uppsala. Sin första insats på forskarbanan gjorde Edlén som nybliven assistent på fysiska institutionen i Uppsala under ett sommarlov, då han letade reda på alla prov på grundämnen som fanns på institutionen och gjorde spektroskopiska studier på dem. Han utnämndes till professor i fysik vid Lunds universitet 1944, där han byggde vidare på institutionens spektroskopiforskning.

Ur Bengt Edlén “Om solkoronans spektrum och identifieringen av koronalinjerna”, Populär Astronomisk Tidskrift, vol. 22, 1941.

Edlén löste den så kallade koronagåtan i en artikel publicerad den 12 mars 1941. Detta visar hur fysiken och astronomin framgångsrikt kan växelverka och är beroende av varandra. Oidentifierade spektrallinjer från ultraviolett till nära infrarött, som hittats i solkoronans ljus, hade föreslagits komma från ett okänt grundämne som döptes till koronium. Det skall noteras att circa 70 år tidigare hade grundämnet helium identifierats i solljus under en solförmörkelse. I ett föredömligt kort papper i Arkiv för Matematik, Astronomi och Fysik kunde Edlén dock påvisa teoretiskt att koroniumlinjerna istället hade skapats av kraftigt joniserade atomer av järn, kalcium och nickel.

Edlén utvecklade sedan dessa idéer i en längre artikel i Zeitschrift für Astrophysik 1943. Linjer från upp till fjorton gånger joniserat järn hade identifierats. Dessa linjer var ett starkt argument för att temperaturen i koronaplasmat låg på flera miljoner grader, vilket var mycket förvånande, men det hade faktiskt funnits indikationer på detta under en tid. Den samtida fysikern Hannes Alfvén publicerade en i detta avseende viktig artikel, också den i Arkiv för Matematik, Astronomi och Fysik, den 26 februari 1941, det vill säga två veckor före Edléns artikel. I den går Alfvén igenom argument för att koronatemperaturen är mycket hög. Ett av argumenten han, med hänvisning till ”private communications”, framför är Edléns identifikation av koronalinjerna med förbjudna övergångar i kraftigt joniserade atomer. Dessa linjer passar också väl in i Alfvéns framlagda teori för koronan i denna artikel. Man kan nog säga att Edléns identifikation av koronalinjerna var ett avgörande bevis för de höga temperaturerna i koronan.

Ur Bengt Edlén “Om solkoronans spektrum och identifieringen av koronalinjerna”, Populär Astronomisk Tidskrift, vol. 22, 1941.

För denna upptäckt erhöll Bengt Edlén Arrhenius-medaljen i guld
1944, Royal Astronomical Societys guldmedalj 1945 och Henry Draper-medaljen 1968. Bengt Edlén brukade svara på frågan om han tyckte att han borde ha fått Nobelpriset, med att det var bättre att folk frågade varför han inte hade fått det än varför han hade fått det.

Bengt Edlén vid sitt skrivbord på Fysicum i Lund med ett porträtt av spektroskopisten Janne Rydberg på väggen. Foto: Fysiska institutionen, Lunds universitet.

Jag hade förmånen att tillsammans med min familj få besöka Bengt Edlén och hans fru Friedel Edlén på deras sommarställe utanför Örkelljunga på de nordöstra sluttningarna av Hallandsåsen. Vid dessa sammankomster kom också Carl Schalén med familj. Schalén var astronomiprofessor i Lund under samma tid som Edlén och var stjärnspektroskopist.

Edléns sommarställe var ett gammalt hus med lågt i tak och utan mycket ljusinsläpp som låg vid gamla Riksettan, alltså det uråldriga huvudstråket från Skåne till Stockholm. Det var dock bara en grusväg eftersom riksvägen hade dragits om många år tidigare. Det var på denna gamla Riksetta som Magnus Stenbocks kurir red på väg upp till Stockholms slott med bud om segern vid slaget i Helsingborg 1710, då Skåne förblev svenskt. Nu stod Edléns fina vita Peugeot 404 parkerad längs grusvägen.

Friedel Edlén brukade bjuda på kotunga vid dessa sommarbesök, vilket inte vi barn uppskattade. Det var dock alltid lika trevligt att höra lundaprofessorerna på sommarstället diskutera spektroskopi, som ju var en gammal svensk paradgren, och fortfarande är så på många sätt. Edlén brukade varje år berätta över kaffet, med sin pipa i mungipan, om hjortronen som faktiskt växte i myren nedanför huset.

Bengt Edlén dog i februari 1993 i Lund och ligger begravd på Östra kyrkogården söder om Botaniska trädgården i Lund med sin fru Friedel. Även Carl Schalén ligger begravd i närheten, död samma år som Bengt Edlén, två år före Hannes Alfvén.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *