#75: Sällskapets medlemstal

Av Dan Kiselman

Vi vet inte exakt hur många de första medlemmarna var när Svenska astronomiska sällskapet bildades den 6 oktober 1919. Enligt en notis i Dagens Nyheter dagen efter var det ett fyrtiotal närvarande på restaurang Rosenbad där det konstituerande mötet hölls. DN räknar upp några för samtiden intressanta namn där det förutom en radda professorer finns ett par som än idag är kändisar, som “redaktör Branting” och “konstnären Carl Milles”. Av protokollet framgår att några icke närvarande hade skickat brev där de önskade bli upptagna som medlemmar och det fick de bli. DN avslutar sin notis så här: ”Sällskapet, vars namn är Astronomiska Sällskapet, kommer att under den instundande vintern anordna föreläsningar månatligen, vadan amatörastronomernas antal väl kommer att efter detta bli glädjande stort.”

Antalet medlemmar för år 1920 – det första hela verksamhetsåret – blev 251. Och det var kanske glädjande. Medlemsavgiften var 15 kr vilket uppräknat med konsumentprisindex motsvarar 270 kr idag. Det stämmer märkvärdigt väl med dagens medlemsavgift på 280 kr, men som andel av en typisk inkomst motsvarar det förstås betydligt mer.

Diagrammet visar medlemstalet varje år från 1920 till 2018. För de år när särskilda junior- eller ungdomsavgifter gällde så är ungdomarna markerade med rött. Till år 2001 är statistiken entydig eftersom medlemskapen löpte på kalenderår. Men från och med det året tillämpas ett rullande medlemskap och det måste göras vissa avvägningar för att rekonstruera ett medlemstal motsvarande läget den 31 december varje år.

Vad säger denna kurva? Vi ser först långsamma variationer mellan 200 och 400 medlemmar under ett par decennier. Alla tiders bottennotering noteras under krigsåren med 243 medlemmar både 1940 och 1941. Därefter en stadig tillväxt – kanske återspeglande den ekonomiska dito – fram till åren kring 1980. Så en tillbakagång under 1980- och 1990-talen. Den skulle kunna tolkas som tecken på en tid när föreningslivet i allmänhet började avta i styrka samtidigt som det blir lättare att komma åt astronomisk information på andra sätt. Som framgått av tidigare inlägg började Astronomisk Tidsskrift kännas otidsenlig och dess skandinaviska språkblandning var inte så populär. Samtidigt var det svårt att reformera detta skandinaviska samarbete. När så skedde till slut kommer ett hopp i kurvan. Tidningen blir helsvensk (2000) och byter namn till Populär astronomi (2001). På ett par år mer än fördubblas medlemstalet för att sedan lägga sig på en stadig nivå mellan 2600-2800.

Nästa förändring blir den kraftiga ökningen de senaste åren. Den beror på att Astronomisk ungdom bildas och dess medlemmar erbjuds Populär astronomi och medlemskap utan egen kostnad. Vi vet att detta arrangemang inte kommer att hålla länge till men nog ser kurvan vacker ut så här på 100-årsdagen!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *