Av Peter Linde
Amatörastronomerna i Malmöområdet fanns under 1960-talet representerade i två ganska olika föreningar, Astronomiska sällskapet Tycho Brahe (ASTB) och den då nystartade föreningen Malmö Astronomi & RymdfartsSällskap (MARS). ASTB var redan då en ganska ärevördig institution, grundad som den var 1937 av den legendariske astronomiprofessorn Knut Lundmark. Där fanns en del aktiva amatörastronomer, ledda av framför allt Per-Åke Björklund, som tidigt skapade en särskild spegelslipningssektion. MARS hade startat som en ren skolförening men växte snart till en stor ungdomsförening för hela Malmö. Där fanns det gott om aktiva observatörer, icke minst av variabla stjärnor, solfläckar, meteorer och satelliter.
Bägge föreningarna hade ambitionen att skapa ett amatörobservatorium. En delegation från MARS-styrelsen hade uppvaktat kommunen som vänligt markerade ett kryss på en stadsplan för ett kommande bygge. Mer hände dock inte med det. Ungefär samtidigt, men dittills oberoende, arbetade Per-Åke Björklund för ungefär samma sak. Han hade själv byggt ett fint privatobservatorium i Småland. Per-Åke var nu ordförande i ASTB och kunde dessutom från en hög position inom Malmö kommun naturligt utnyttja sitt nätverk för projektet.
Runt 1970 började de båda sällskapen att på allvar diskutera ett samarbete. Björklund insåg att planerna skulle bli mycket mer trovärdiga om ASTB med sin kompetens och MARS med sin entusiasm skulle kunna presentera ett gemensamt projekt. Så skedde också. På hösten 1970 gick det in en skrivelse till kommunfullmäktige. Kvarnarna skulle mala men troligen påskyndades processen av att arbetslösheten då var stor. Man tillstyrkte projektet och använde särskilt arbetsmarknadsstöd för finansieringen. Placeringen blev i Oxie, i sydöstra delen av Malmö, där kommunen just byggt ett nytt vattentorn. Inte direkt idealiskt ur mörkersynpunkt men med goda kommunikationer.
Björklund satte stora avtryck på designen. Idén med avdragbara tak istället för kupoler hämtade han från sin egen erfarenhet. Gemensamt hade vi god hjälp från astronomiska institutionen i Lund och med hjälp av deras expertis och Björklunds ekonomiska kontakter beställdes ett imponerande Celestron 14” Schmidt-Cassegrain teleskop med tillhörande 8” Schmidt-kamera. Dessutom installerades ett hembyggt 30 cm Newton-Gregory teleskop. Administrativt sköttes observatoriet under lång tid av en driftskommitté med egen ekonomi, och med representanter från vardera föreningen.
Sommaren 1973 var bygget klart och den 16 december samma år var det dags för invigning. Observatoriet blev snabbt en succé. Ungdomarna från MARS stod i kö, icke minst för att ta bilder med den fantastiska Schmidt-kameran.
Under 1990-talet hände flera omvälvande saker. Redan 1992 införskaffade observatoriet sin första CCD-kamera. Detta blev en revolution för intresset då en ny värld öppnade sig i de hyperkänsliga pixlarna. Schmidtkameran pensionerades – Oxiehimlen hade dessutom under tiden ljusnat betänkligt. Fotolabbet förvandlades till en garderob och verkstaden till ett datorrum.
Betydligt tråkigare var det faktum att huvudbyggnaden råkade ut för en anlagd brand 1995. Instrumenthusen klarade sig dock. Det blev tuffa förhandlingar med kommunen som inte hade försäkrat sina byggnader. Men det finns modiga och handlingskraftiga kommuntjänstemän och något år senare stod ett återuppståndet observatorium på plats.
Ett levande observatorium utvecklas och förändras. MARS-föreningen stagnerade och vid sekelskiftet lades driftskommittén ner och ASTB tog över hela ansvaret, dock under mycken debatt och många omvälvningar. Tekniskt gjordes flera stora innovationer. Celestron-teleskopet, som användes vid de publika visningarna ersattes med ett modernt Meadeteleskop. 1999 hade vi ”first light” för det hypermoderna och fjärrstyrbara teleskopet i det andra observationshuset. Trots en ljusnande Oxiehimmel kan man med dess CCD-kamera nå ner till åtminstone 20:e magnituden. Gymnasister över hela landet har möjlighet att använda det för sina gymnasiearbeten.
2012 hade vi ett fruktbart samarbete med skolförvaltningen i Malmö. Detta ledde till ett tillbygge av en samlingslokal, perfekt för att hålla visningar i. Denna gång var det elever från ett närliggande byggymnasium som i sin praktik skötte byggandet.
Under senare år har den direkt amatörastronomiska verksamheten minskat till fördel för den publika verksamheten. Traditionen med öppet för allmänheten alla stjärnklara måndagskvällar fortsätter sedan 1973. Skolklasser och grupper av alla slag kan boka in sig andra kvällar. De senaste tio åren har vi, med stöd från arbetsförmedlingen, successivt kunnat halvtidsanställa två astropedagoger. Dessa är avgörande för ASTB:s aktiva barn- och ungdomsverksamhet, något som uppskattas mycket, även av kommunen.
Så blev drömmen från 1960-talet till verklighet.
***
Mer att läsa om Tycho Brahe-observatoriets historia finns på anläggningens hemsida.