Av Jesper Sollerman
Svenska astronomiska sällskapets vårutflykter har det senaste decenniet oftast gått till något observatorium. Men våren 2017 åkte vi istället till Ytterby på Resarö i Stockholms innerskärgård. Vi besökte där en övervuxen grusgrop som i själva verket är ett igenskottat gammalt gruvhål. Varför då, kan man undra.
Ytterby gruva är faktiskt ett svenskt industriminnesmärke dit främst kemister vallfärdar. I sten som hittats i gruvan har nämligen ett antal grundämnen identifierats för första gången. Det är därför flera av grundämnena i det välkända periodiska systemet har svenskklingande namn, såsom ytterbium, terbium, erbium och yttrium. Dessa grundämnen, som alltså fått sitt namn just från Ytterby, kunde utvinnas ur mineral som hittats i gruvan under mitten och slutet av 1800-talet.
Holmium, uppkallat efter Stockholm, upptäcktes 1879 och samma år utvanns tulium och skandium från mineral hittat i Ytterby. Skandium är ett grundämne som ofta ses i spektralobservationer av stjärnatmosfärer. Andreas Korn, stjärnforskare i Uppsala, berättade därför livfullt om skandiums ursprung och förekomst bland stjärnorna på vår utflykt till Ytterby.
Senare på sommaren samma år, närmare bestämt den 17 augusti 2017, hände så något som fick många astronomer att återigen fundera över varifrån de tyngsta grundämnena – som dessa sällsynta jordartsmetaller – egentligen kommer. I ett kosmiskt perspektiv alltså. Gravitationsstrålningsdetektorn LIGO (förkortning av Laser Interferometer Gravitational-Wave Observatory) uppfångade en gravitationsvåg från två kolliderande neutronstjärnor 130 miljoner ljusår bort. Markbaserade optiska teleskop kunde snart uppfånga en ny ljuskälla på himlen, och detaljerade studier av denna så kallade makronova verkar tyda på att sådana ligger bakom skapandet av de tyngsta så kallade r-processämnena i universum. Kanske skapades alltså ytterbiumet från Ytterby från början i kolliderande neutronstjärnor.
